Blahaaaaa

Trodde aldrig att det skulle bli 100 inlägg i den här bloggen men det här är det 100:e inlägget fyllt med nonsens.

Imorrn har jag och Robert 3årsdag <3 Och jag ska både till skolan och jobba. Kanske lika bra att ha nåt annat att tänka på (efter som <3 åker till bajsPite). Hoppas bara att jag får nåt gjort och inte sitter och dyngar ner mig hela dagen och kvällen. När jag slutar jobbet blir det i alla fall öl med Maya, NasseNettan och Jasna.

Idag drog Maya och jag vår sedvanliga och obligatoriska runda på stan, jag fick köpt en klänning och 2 linnen. Allt med lejonpardmönster. Klänningen ska jag ha på mig tills jag dör. Sen dök Nettan upp och fick sitt nya namn NasseNettan, mycket trevligt. Vi tog en fika, sade adjö till Maya och drog en ny runda på stan. Då mötte vi Jasna som gav order om öl och umgänge som inte blivit av sen... Jag vet inte hur länge. Jättelänge! Det ska bli trevligt.

Nu ska jag dricka en energidryck och sluta försöka distrahera mig själv från verkligheten.

Kiss & bies!

Back to basics

Trippade tillbaka till högstadiet idag när vi hade engelska. Johanna och jag skrattattackade oss genom engelskan. Sådär när allt blir roligt och man nästan får gå ut ur klassrummet.
Min favorit var att Lasse (ma)Karonen vunnit åt Micke Ljungberg. Säger ju även nåt om vilken nivå humorn låg på.

Efter lite fieldtrips med uppdrag hamnade vi hos henne och hon bjöd på bästa tjacket på länge! Krävdes lite övertalning innan hon blev övertygad om att det funkade som middag.

Imorrn blir det rapport från ridhuset!

Pollen

Jag tror att jag gått och blivit äckligt pollenallergisk. Min näsa gör uppror. Den klias och kittlas och nyser hela tiden. Och jag kan inte barrikadera mig heller för jag måste ner till tvättstugan som ligger i ett annat hus. Förmodligen måste jag till konsum också. Jag funderar på att fylla näsan med tändargas och sen tända på så att jag kanske blir av med alla nervceller och slemhinnor i snoken. Vad tros?

Jag tröstar mig lite med att det snart är den 25e. Jag kommer få mer pengar än på läääääääänge! CSN, lön och massa småpengar från.. Ja. Hår. Gött mos :D

Tvätt nu.

Ödets ironi.

Som att det inte är nog jobbigt med att Robban åker hem för vad som känns som gott så gör han det på vår 3årsdag. Inget långsamt farväl här inte. Snabbt och smärtfyllt ska det vara. R i k t i g t jävla smärtfullt. 29 april, jag ser inte fram emot den dagen. Oviss framtid, ingen vet hur det kommer gå eller hur mycket som orkas med. Han kommer ha fullt upp med karriären och jag kommer ha fullt upp med nåt annat. Hoppas jag. Förmodligen med att komma över att han inte finns nära som han har gjort i flera år.

Ska man se det från den ljusa sidan så kommer han i alla fall tillbaka ett par veckor senare. Jag tacka gudinnorna för mässor!

Och bara för att livet ska jävlas en smula extra så funkar ingenting just nu.

T9

T9 tycker att Ludd är en jude.

"vad gör du judefluff?"
Attackjude <3

Slippery Seal

Har just sett det där svenska Japanese Gameshow-joxet. De spelade Slippery Seal. Inoljade och utklädda till sälar skulle de åka kana medan publiken skällde (eller vad sälar nu gör) på dem.
Och jag låter precis som en jävla säl när jag hostar! Inte kul.

Pratade ganska länge med Maya förut. Hon har köpt en jättefin gammal rosa stol/fåtölj. Den ska stå i hallen tror vi. Så att den kan bli sutten på när man tar på sig sina skor t.ex. Fina grejer det.

Jag vaknade just av ett sms.

"Hej, har du hört vad som hänt med ---? Kram"

Nu har jag en vän som ligger på sjukhus efter att ha blivit attackerad av en hund, ganska stor sådan. Igårkväll var hela underläppen borta och operationen skulle ta ca 5 timmar. Den gick tydligen bra men h-n är fortfarande sövd.

Ingen anmälan kommer det bli heller. Det var ju en kompis hund.. Jävla kul om det är en unge den ger sig på nästa gång. OOOH!

Det var inte första gången heller..

Attans!

Jag fyllde 8000 igår och jag glömde bort det!
Jag som skulle fira, tänkte jag skriva... Nu gjorde jag det ändå men whatever.

Saken var ju den att jag faktistk firade men inte riktigt av den anledningen. Jag och Maya kom på den superba idén att vi kunde åka till TT o kolla på hockey med henne (läs: dricka öl och äta pizza) och vi hade en så jääävla bra kväll. Jag anträngde mig till och med för att vara delaktig i hockeyn. Det funkade.

Så, min 8000-dagsdag blev helt fantastisk och avslutades med en promenad från Rud till Krp. Vansinnigt. Men det gjorde att jag kom över healthgoal-gränsen på stegräknaren idag. Fantastiskt!

Nu ska jag återgå till min sjuka skärtorsdagsmisär och sörja att jag inte hann köpa godis innan Konsum stängde.

Pacman

HAH! Nu kan ni spela här. Fy fan vad irriterade ni kommer bli om ni är likadana som jag!

Jessi och jag

Läste just Jessis blogg och blev lite varm i hjärtat, som alltid när jag träffar henne, pratar med henne eller ägnar henne en tanke eller två (ganska ofta mao). Hon skriver att hon typ alltid saknar mig. Jag saknar alltid henne med.

Vi var lite sådär.. Emot varandra. Eller jag var lite emot henne rättare sagt. Hon var ju inte hipp och cool när jag hängde med de populära tjejerna i mellanstadiet. Det var hon som gjorde vad fan hon ville, miss bad attitude som snackade ner vem som helst i högstadiet utan att någon kunde klandra henne. Tur för mig att det var jag som var emot och inte hon för det var hon som släppte in mig (Cissi också) i gemenskapen när coola gänget plötsligt över en natt slutade prata med mig. Vi gjorde ormar av makaroner och målade dem med silverpenna.

När vi var ute och paddlade i 7an tyckte jag och min paddelpartner (Anna eller vem det nu var) att det var fruktansvärt roligt att skvätta vatten på de andra (bl.a. Jessi) Det tyckte inte de och det kan jag fortfarande få lite dåligt samvete över ibland. Inte just nu själva situationen men att jag var så sjukt ignorant mot andra människor, vände kappan efter vinden och sket i mycket på det negativa sättet.

Jag kan stolt säga att det är långt ifrån vem jag är idag. Hon är en av de som sparkat mig i rätt riktning och har lärt mig att livet blir rikare av att ta tillvara sina egna behov istället för andras. Jag är bara min egen och ingen annans.

Jessi är ett stort <3 i mitt liv trots att vi pratar så sällan och träffas ännu mer sällan. Vi tar liksom alltid vid där vi slutade, snabbspolar lite, tar nuet, pausar igen, träffas, snabbspolar osv. Hon är alltid ett stadigt bollplank när jag har problem och kan hjälpa till att lufta allt från klädångest till livets mening. Vi kom på den en gång. På min säng. Det var helt fantastiskt. Men det var så stort att vi inte kunde sätta ord på det dagen efter.

När jag saknar henne sådär fruktansvärt mycket tar jag fram en text hon skrev till mig när jag fyllde år/tog studenten 2006. Där står det massa till synes obetydliga saker som hon uppskattar hos och med mig och att läsa det gör mig lika lycklig varje gång. Hon är en av de människorna som kan skjuta upp min tro på mig själv i höjden bara sådär.

Jag skulle nog kunna skriva en hel bok och våran vänskap men de enda som egentligen behöver veta nåt är Jessi och jag.

Skepp och hoj

Torsdag kväll, trängas bland en hop med folk fyllda av förväntan och alkohol. Tattoobåten på gång. Folk ser fram emot att stickas med kanyler och få huden pumpad med färg av vassa nålar. Eller så vill man se folk bli plågade. S&M-båten deluxe.

Jag själv jobbade, så jag njöt mest av att assistera plågeriet och tog emot pengar för det. Hah! Det här jobbandet medförde en efterfestkryssning. Heja heja! Jag fick ett fint rosa armband som innebar fri sprit i baren under kvällen och fläskig buffé, det var inte dåligt nånstans! Vi höll igång rätt länge, träffade massa nytt och roligt folk och bondade lite med folk jag träffat förut men inte riktigt hunnit umgås med. Så bara för allt det här folket måste jag lyfta på arslet i sommar och åka till Åland och Tyskland. Achtung, playtime!

När den här Galaxytrippen var över var det efterefterfest. Jag ver inte med. Jag åkte på riktig fest hos Jill (Hon och Kotte fyllde år). De hade Repo-tema (gryyyymt!) och vi hade skitkul trots att jag var omöjlig med promillen. Jag vägrade dricka. Tur för min kropp! För i söndags morse när jag vaknade funkade inte mina ben. De var helt borta (nåja, höger ben hade väl mest delvis nedsatt funktion) och iskalla. Där sitter jag med täcket svept runt mig och reser mig upp. Pladask blev det bara. Där låg jag på golvet i en vadderad hög och kunde inte röra på benen. Jill sätter sig upp i sängen "...vad gör du...?"

-Mina ben funkar inte! utbrister jag, givetvis med en lätt orolig underton
-De har säkert somnat, kontrar hon och somnar lika fort igen.

Så där låg jag och kravlade tills jag fick tillbaka nog mkt kraft och känsel för att ta mig till badrummet. Resten av dagen hade jag inte mer ork än att gå och köpa pizza. Nom nom, då kom mamma och hämtade mig (lyx) och jag fick äntligen träffa mina små skitungar. Vantarna Björn gjort till mig var helt fantastiska!

Nu har jag bara sjukt ont i huvudet så jag ska försöka sova och tycka synd om mig själv!

Heippa hei