Hastiga ryck

Verkligheten gör sig verkligen påmind när man ser att någon är på väg bort. Man sitter där helt oförmögen att göra något och framtiden är helt oviss.

Jag ska åka hem snart och säga hejdå.
Blä, jävla värld.

Ibland har jag lust att bli en ensamvarg och försvinna in i skogen för att slippa se mina nära och kära tyna bort. Men det är väl inte värt det i längden. Jag överlever ju ändå...